Gammalt & Nytt – Nr 2 2022

Noterat

Hej medlemmar!
Som ni alla vet är det stridigheter mellan Ryssland och Ukraina. Europa har förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina torsdagen den 24 februari 2022. Vi i vårt land Sverige, gör nu allt för att hjälpa det ukrainska folket med förnödenheter, både de som finns kvar i Ukraina och de som tvingats fly från sitt hemland.
I vår förening kan vi hjälpa med att bidra med pengar. Stöd Ukrainas folk genom att skicka bidrag till FN:s organisation UNHCR. Swisha till 1231295021 eller använd plusgirot 9001645.
Restriktionerna från Folkhälsomyndigheten har nu upphört. Då har vi möjlighet att ha program inte bara för våra medlemmar, utan vi kan också öppna upp för allmänheten. Vi ser alla fram mot ljusare tider. Dels gällande världsläget, dels gällande våra möjligheter att ordna intressanta program i vår förening.
Var rädda om varandra!
Trevlig vår och sommar önskar jag och styrelsen!
Er ordf. Tommy Hedén

Almanackan som uppslagsbok

Barbro Nordlöf

Att köpa ny almanacka vid ett årsskifte kan ta lite tid. Det finns många olika att välja på Små och stora, tjocka och tunna.

Personligen köper jag några olika. Att ha vid skrivbordet. i handväskan eller bara för information.

Den ”Vanliga almanackan” med en lingonriskrans utanpå ger åtskilligt av intresse.

Först de vanliga datumuppgifterna med dagens namnsdagsnamn, och söndagarnas predikotexter. Vidare uppgift om solens upp- och nedgång och månens olika faser. Vissa andra astronomiska uppgifter anges också.

Slutligen viss allmän information. T. ex. om alla medlemmar av kungahuset. Visste ni att Sigvard Bernadottes änka, Marianne Bernadotte, i sommar blir 94 år!

Information om flaggdagar och regler för flaggning anges också.

Listor på vanliga efternamn och förnamn. De 16 vanligaste efternamnen är givetvis ”son-namn” med Andersson som första namn.

Vad gäller förnamn så leder Anna, Eva och Maria stort, liksom Lars, Mikael och Anders.

Slutligen finns vissa uppgifter om Sveriges kommuner: folkmängd och skattekronor.

19 kommuner har över 100 000 invånare, däribland Huddinge, som kommer på 14e plats. Men de andra18 är f d städer, så Huddinge är landets folkrikaste landskommun. I Stockholms län har Huddinge plats 2, Stockholm är förstås nr 1.

Och så var det det där med skatten. De flesta kommuner har 32-33 skattekronor, i sammanlagd kommunal och landstingskatt. Några enstaka har under 30, t.ex. Stockholm och Solna. Ett par glesbygdskommuner har strax över 35. Huddinge ligger någonstans i mitten med 31,85. Siffrorna gäller för 2021.

Hur ska Huddinge se ut år 2050?

Inom Huddinge kommun har framtagits en idé (Översiktsplan 2050). På kommunens hemsida och i ett 150-sidigt häfte kan man se hur Huddinge ska växa, vad man ska hänsyn till och var det skall byggas m.m. Fram till den 3 mars har vi huddingebor haft möjlighet att lämna synpunkter.

Huddinge hembygdsförening har tyckt till. Du ser yttrandet nedan

Till Huddinge kommun

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2050

Två genomgående argument i förslaget till Översiktsplan 2050 är att

Vi bygger mest nära kollektivtrafik
Bevara och utveckla grönområden

Utgångspunkten för vårt yttrande är att
Från att vara i storstadens skugga till att vara i blixtfånget med tillväxt som tar hänsyn till historia och framväxt.

Det berikar känslan att vara och bli huddingebo, att inte bara läsa sig till vad som hänt i hembygden utan också genom bevarandeåtgärder känna historiens vingslag i sin kommundel och de många naturvårdsområdena.

De första landområdena på Södertörn som stack upp ur havet var bl.a. i naturvårdsområdet Paradiset, Här finns stenåldersboplatser. Det finns gott om både boplatser och gravfält i olika delar av kommunen. Grav- fälten i Vista och Vårby, runristad berghäll i Loviseberg och fynd vid ut- grävningar i Flemingsberg och centrala Huddinge är bara några exempel.

Det finns flera händelser som gjort Vårbybygden känd:

Vårbyskatten som hittades under senare delen av 1800-talet av 14-åriga Otto när han letade ved

Upptäckten av Vårby källa på 1700-talet med Urban Hjärne
Dessa områden är unika och skall bevaras.

När järnvägen byggdes bestod socknen/kommunen mestadels av skog, ängsmark och gårdar med jordbruk och tillhörande torp. Flertalet stora gårdar är alltjämt kvar. Vi förutsätter att de inte ska möta samma öde som Stuvsta gård, Vårby gård, Lissma gård och Sundby gård oavsett om de är i privat eller offentlig ägo. Bevarandc måste vara ett samhälleligt intresse.

En i november 1986 daterad skrift ”Huddinge kulturinventering” upprättad av Stiftelsen Stockholms läns muséum och Huddinge kommun graderar olika kulturmiljöer inför ett kommande översiktsarbete. Vi menar att denna inventering också inför Översiktsplan 2050 ska beaktas särskilt vad avser graderingarna A, B, LA och I.

Det har varit ofrånkomligt att några gånger gå ned på detaljnivå trots att det är en översiktsplan.

Centrala Huddinge

Utbyggnaden av Huddinges centrala delar startade under de första år- tiondena av 1900-talet med avstyckningar från Fullersta, Hörningsnäs och Stuvsta ägor. Startskottet gick för en organiserad villabebyggelse och municipalsamhällena bildades. Gränserna för tillkommande hög- och flerfamiljshusbebyggelse och villaområdena kring Huddinge station, Stuvsta station och Kvarnbergsplan bör dras så att delar av bebyggelsen från municipens tid bevaras.

Hembygdsföreningen baxnar över målsättningen 10 500 nya bostäder i centrala Huddinge, samtidigt försvinner i Storängen ett stort antal arbetsplatser. Kollektivnärhet för tillkommande bostäder förutsätts. Redan idag är pendeltågen hårt belastade i rusningstider och särskilt från Stuvsta är det svårt att komma med. Dessutom är pendeln sårbar och vid förseningar samt trafikavbrott skapar det stora problem för resenärerna. Förutsättningen effektiv kollektivtrafik låter utopisk. Dessutom är ju inte kommuen huvudman för kollektivtrafiken.

Oaser i närområdet som Fullerstasparken, Rådsparken, Sjödalsparken, Skeppsmyreparken m.fl. är viktiga tillgångar för de boende.

Flemingsberg
Vi slår vakt om Flemingsbergs gåtd och att bevara gränserna för naturvårdsområdena.

Loviseberg

Vi betonar vikten av en avvägning mellan blandad bebyggelse och jordbruk. Varsamhet betonas kring områdena vid Glömsta gård och berghällen med runristning (Glömstarunristningen). Låt inte den senare sprängas bort till förmån för Spårväg Syd eller Trafikled Södertörn.

Vårby

Flottsbro är ett viktigt rekreationsområde. Ge framtida möjligheter för expansion av såväl Flottbro som S:t Botvids begravningsplats.
Låt området utmed gamla Vårbystranden (Masmovägen) få behålla sin karaktär.

Vårbybadet utmed Vårby allé var på 1930-talet trots ringa nära bebyggelse välbesökt – härom vittnar fotografier och vykort. Också idag är badet en attraktion. Idag finns viss bebyggelse mitt emot badet. Detta område bör omvandlas till rekreationsområde i vilket Vårby källa kan framhävas.

Kungens kurva

Nagga inte på kulturreservatet. Börjar man nagga på det kan det lätt bli en fortsättning.

Segeltorp

I underlaget sägs att området ska utredas ytterligare. Närheten till Fruäng- en och Kungens kurva har gjort att tidigare närservice i Segeltorps centrum försvunnit. Bilberoendet är idag stort. Vi avvaktar utredningsarbetet.

Skogås-Trångsund

Inte heller i det här området kan vi vid denna tidpunkt komma med synpunkter.

Grönområden

Intresset inom naturområden som närområden bör inte begränsas till växtlivet. Åtgärder för bevarande av befintliga torp/byggnader bör stimuleras liksom underhåll och anläggning av vandringsleder. Fornstigen är ett gott exempel.

För Huddinge hembygdsförening Huddinge den 3 mars 2022

Tommy Hedén, ordförande

Huddingevandaler

Gedt Sundström

Häromdagen gick jag förbi en busshållplats där man krossat en av glasväggarna, strax innan en annan, där man ansträngt sig mer och krossat två. Jag ser också herrar i mogen ålder, dvs. såna som jag själv (70+), som ogenerat frekventerar huvudbiblioteket utan att ta av sig sina huvudbonader. Man drar ut en stol och sätter sig, sedan avlägsnar sig den vittre biblioteksgästen utan att ställa tillbaka stolen. Vad är detta? Den moderna tidens dekadens? Eller att brist på hyfs och stil alltid varit vår följeslagare?

För det senare talar ett nyhetsinslag i Södra Förstadsbladet 20 september 1930:
Tågligister åtalas för fönsterkrossning och annan åverkan. Ett par huddingeynglingar som åkt fast, androm till varnagel.

Två ungherrar, ”20-årige Gunnar Vallentin Nilsson och 19-årige Erik Sture Hammarborg, båda boende hos sina föräldrar i Flemingsberg” hade den 10 september krossat ett tågfönster på tåget från Sth C 9.30 em. och dessutom rivit ner en fönstergardin. Det uppges att ingen av dem ”voro vid tillfället överlastade av starka drycker” (hade det ursäktat handling- en?) men de hade ”tagit vardera ett par supar till middagen samt 4-5 pilsner”.

Förstadsbladet manade avslutningsvis: ”Må detta åtal tjäna övriga ungdomliga förortsresande till varning; det leves alldeles för mycket rövarliv på tågen.”
Må det tillåtas mig en reflektion. Först, och viktigast, noterar jag att rättvisans tjänare uppenbarligen var snabbare 1930 än idag: Åtal redan efter tio dagar! Och 1930 hade man ju infört motbok, som säkert dessa ungdomar med tveksam frejd inte hade. Man hänvisades till restaurangransoner och pilsner. Ack, denna fördärvliga pilsnerdricka! Hur mycket ofog kommer den icke åstad… Och hur hade ungherrarna råd med dylika utsvävningar, under depressionen?

Undrar medlemmen Gerdt Sundström

PS Vet någon vad det blev av ungherrarna …DS

2 x 80-plussare – Huddinge station

För drygt 160 år sedan kom järnvägen till Huddinge – och stationen fick ett centralt läge.
Huddinge hembygdsförening vill uppmärksamma 160-plussaren med att ge ut en skrift om stationens historia fram till år 1990. Skriften får du som medlemsförmån. Vi har tryckt en extraupplaga för försäljning . Pris 100 kronor.

Thomas Ericsson (1961 – 2016) har överlämnat en handskriven anteck- ningsbok till Huddinge hembygdsförening. Det är den vi låtit trycka. Thomas hade gångavstånd till sin arbetsplats på Huddinge station. Nu kan en vidare krets få djupare kunskap om Huddinge stations drygt 160-åriga historia.

Av trycktekniska skäl har anteckningsboken inte kunnat tryckas i sin helhet. De detaljerade namnförteckningarna över tjänstgörande personal har inte tagits med, men den intresserade är välkommen att ta del av hela anteckningsboken som finns i vårt bibliotek eller på Nyboda skol- och hembygdsmuséum.

80 åring full av liv

Åke Blomqvist
Den 6 april -Annandag Påsk – 1942 invigdes församlingshemmet av strängnäsbiskopen Gustaf Aulén. Stockholms stift kom till först 1 juli.

Primus motor för ett församlingshem var ”den evige adjunkten” Carl Fromén. Han hade efter en högmässa fått ta emot en 25-krona i guld som enligt givare sa att måtte den bli grundplåten för ett blivande församlingshem. Carl Fromén kom att få med sig Kyrkliga arbetskretsen, församlingsbor, Kyrkliga Ungdomskretsen. Annonsintäkter och lösnummerförsäljning från tidningen Morgonrodnad utgiven av Huddinge manliga konfirmandförbund blev också en del av finansieringen liksom basarer, konserter och distribuerade inbetalningskort.

I församlingshemmet samlades regelbundet bla. scouter, juniorer, konfirmander, kyrkobröder, församlingsaftnar, syföreningar, teaterföreställningar, ungdomsgrupper och körer. Lokalerna – små och större samlingsrum, scen, kök och klubbrum med öppen spis – användes också av hembygdsföreningen och andra verksamheter.

Redaktion

Huddinge Hembygdsförening
Sjödalstorget 3B
141 47 Huddinge
Tel. 08-7112670
PlusGiro 33 40 13-0
E-post info@admin
Hemsida www.hembygdhuddinge.se